Trasymakos’ definition på rättvisa.

Hör på således, sade han. Jag påstår, att rättvisa är intet annat än det, som är gagneligt för den starkare. Nå, varför berömmer du mig inte? Men du vill naturligtvis ej.

Jo, om jag blott först får reda på, vad du menar, sade jag. Ty ännu vet jag det ej. Du påstår, att rättvisa är det, som gagnar den starkare. Vad menar du med det, Trasymakos? Du menar väl ändå inte det, att om atleten Polydamas är starkare än vi, och om det för hans fysik är nyttigt att äta oxkött, så är det både nyttigt och rätt även för oss, svagare varelser, att äta detsamma.

Du är avskyvärd, Sokrates; du tar alltid orden på det sätt, som kommer dem att bli förvrängda.

För ingen del, min bäste vän, sade jag. Men säg blott tydligare, vad du menar.

Vet du då inte, att staterna ha olika styrelsesätt: somliga ha envälde, “tyranni“, andra ha demokratiskt, åter andra aristokratiskt styrelsesätt.

Jo, jag vet.

Och i varje stat är det ju regeringen, som har makten och är starkast?

Ja visst.

Och varje regering stiftar lagar i enlighet med sin egen fördel: demokratien demokratiska lagar, tyranniet tyranniska lagar o. s. v. Därmed visa de nu, att för undersåtarna ligger det rätta just i det, som är till gagn för de styrande, och dessa straffa dem, som överträda detta, såsom lagbrytare och orättrådiga. Det är alltså detta som jag menar, min vän: i varje stat ligger det rätta i det, som gagnar den bestående regeringen. Och då det är denna, som har makten och är starkast, följer därav, om man vill resonera riktigt, att det rätta alltid är just det, som gagnar den starkare.